tjupp

gå in på min reseblogg sen!

mirja.blogg.se/resa

vi ses där!

kram

hej på ett tag

hej p? ett tag

paus

nu tänkte inte jag blogga mer på ett tag. behöver en liten paus från den virtuella världen och leva mer i den riktiga. ni som vill kontakta mig kan göra det på riktigt.

återkommer med nån slags reseblogg när jag sticker.

ha det bra nu kompisar

kramar
mirja


struts

struts

här är strutsen. kom upp när jag bildsökte på tråk i google. ganska söt.

sitter hemma hos malin och håller henne sällskap när hon lagar en romantisk middag åt sin pojkvän... har hängt med karin h idag i uppsala. roligt. kanske får hyra hennes rum om jag är i uppsala i höst. blir eventuellt premiär för mig på berns ikväll. om jag kommer iväg.

imorgon ska lowa och jag äntligen planera sydamerikaresan! jag blir mer och mer laddad för varje dag som går.

fredagstråk

försökte lägga upp en blid på en jättesöt struts för att liva upp sidan lite, men det gick inte. min mp3 funkar nu i alla fall, efter att ha fått hjälp från en clas ohlsson-supportkille. så nu har jag ny musik från toves dator. mika, maya hirasawa, timo räisänen och säkert. känns bra. och det hörde till en halslänk så att jag alltid kan ha på mig den och därmed aldrig kan bli av med den. varför har inte min större och dyrare mp3 en sån?

har hängt med elin idag. har suttit i solen nere vid ån och pratat om allt möjligt. sen åt jag så mycket våfflor jag kunde på ÖGs. nationer är bra.

skulle gått ut på gayklubb med anna och några till ikväll men jag känner mig för trött och kan typ inte prata. typiskt när jag är i uppsala och allt. annika och jag ska nog ha tv-kväll istället. och förhoppningsvis mår jag bättre imorgon så jag fortfarande kan träffa karin h. det var jättelänge sen.

är lite uttråkad nu. sitter och ser på tråknyheterna och väntar på annika. men nyheterna var ovanligt otråkiga idag, för uppläsartjejen fick ett hostanfall och kunde inte fortsätta prata. en annan kille fick ta över. festligt.

fortsätter drömma allt konstigare och konstigare. men det är ändå övertydliga drömmar och som är allt annat än svårtolkade. tror mitt undermedvetna att jag är efterbliven eller? jag fattar, kan jag inte bara få sova och sen vakna utvilad och glad? mitt omedvetna vill väl att jag ska börja reflektera ännu mer och vara ännu mer egocentrisk. börjar tröttna på det. vill bara koppla av och inte tänka alls. men jag får väl fortsätta att vara självisk i några veckor till så kanske drömmarna slutar sen.

såg tomas crown affair häromdagen. tjejen där är denna veckas idol för mig. förutom att hon är lite gammal och snuskig så är hon såå tuff. jätterik, snygg väska, självständig och cool. så ska jag va om typ 20 år.

nu blir det popcorn och kanske fyrans talangjakt. eller kanske james bond?

förkyld

usch, är förkyld. typiskt. nu när det är så fint väder. hatar att man känner sig så ofräsch när man är sjuk. spelar ingen roll hur länge man duschat och hur söta ballerinaskor eller klänningar man har på sig, allt känns ändå så sunkigt.

var ute på några nationer igår med tove. fikade på sthlms, åt god middag på snärkes (åt supersolo-menyn: vitlökshamburgare med vitlökssås och vitlöksklyftor, ändå har inte fökylningen försvunnit) och sen öl på småland.

shoppade en billig 512mb mp3-spelare som jag tänkte ha i sydamerika. såklart funkar den inte och som allt annat jag köper får jag väl gå och reklamera den.

fyrar

fyrar

mina drömmar försvinner inte. jobbigt. drömde att jag sa hej då till en massa människor inatt. sen åkte jag iväg i en bil med mina föräldrar. symboliskt?

det var ett tag sen jag fyrspottade. har varit fascinerad av fyrar så länge jag kan minnas. såg en film som hetter fyren när jag gick i mellanstadiet. en dokumentärfilm och fyrar runt om i världen. låter kanske inte så spännande men jag tyckte den var fantastisk. har fått en hel del kitshiga fyrgrejer av folk men inget slår ju att se dom på riktigt. har kollat på fyrar i la rochelle, frankrike, runtom i kanada och i grekland. den på bilden är från maine.

vet inte varför jag har varit så intressead av fyrar. har alltid sett dom som nästan magiska. som gamla symboler av hopp. ofta ligger dom på vackra avskilda platser och har haft en fyrmästare inneboende. ensam har han skött om fyren i ur och skur och räddat åtskilliga sjömän ur sjönöd. där kan man verkligen prata om att isolera sig och ha tid att reflektera och begrunda sitt liv. jag tycker det vore den ultimata friheten. att sitta i en fyr mitt ute i havet och stå ensam mot vädrets makter. vet inte om det mytiska kring fyrar var det som gjorde mig fascinerad eller om det bara var att en fyr spelade en central roll i en av mina favoritfilmer när jag var liten. filmen heter draken eliott och handlar om ett par som är fyrvaktare. kommer inte ihåg hela storyn men i slutet är det i alla fall ett stort oväder och fyren slocknar, just när många av traktens män är ombord på ett fiskeskepp åp väg hem i stormen. skeppet riskerar att slås mot klipporna om inte fyren snabbt tänds igen och då kommer draken eliott och räddar alla genom att tända den med sin eld. vilken hjältedrake.

vet inte om det finns en enda manuell fyr kvar i sverige idag. känns lite sorgligt. men gps och andra grejer har tagit ifrån fyren dess roll i navigationen och kvar finns bara små fula automatiska fyrar som står och blinkar. men många gamla fyrstationer har byggts om till vandrarhem och hotell. svenska fyrsällskapet (www.fyr.org)ser till att hålla sveriges fyrars historia vid liv och har länkar till fyrvandrarhem. kanske blir en utflykt i sommar...


uppsala

sitter hos annika och väntar på spaghetti och köttfärsås. har varit och spinnat.

intensivhänger med folk nu. sov hos vendela i södertälje igår, ska va i uppsala nu några dar och nästa vecka blir det nog linköping. sen är det inte långt kvar tills jag sticker.

ibland hatar jag bara drömmar. allt har varit bra hela dagen, jag går och lägger mig och känner mig faktistk ganska nöjd, och sen när jag vaknar så har jag drömt en massa konstiga saker som gör mig deppig. är det nåt slags tecken från mitt omedvetna att jag inte ska förtränga saker eller? brukar gå upp så fort som möjligt och läsa eller ut och springa eller nåt, för då brukar jag inte minnas drömmarna. men biland så hinner dom ikapp mig...

tara

mocki köpte en tara i helgen som jag läste i brist på annat. hellre taraläsning än lövkräfsning. i alla fall, ibland tar man åt sig mer av vissa saker än man brukar. kom ihåg ett 7th heaven-avsnitt som berörde mig djupt förra året. 7th heaven är ju ungefär den dåligaste serien nånsin; klyschig, sentimental och med nån poäng i slutet om att man ska älska varandra oavsett vad som händer.. råkade se den när jag var extra mottalig och det avsnittet höll sig kvar i över en månad. nu var det alltså tara. dom hade en joggingskola som jag blev inspirerad av och lusläste träningstipsen. sen i slutet av tidningen är det alltid nån mer eler mindre känd person som skriver en krönika om typ vad dom skulle säga till sig själva när dom var 25. där kom det där igen; om att man inte kan bli tillsagd vad som är bäst utan att man måste uppleva det själv. precis så sa denna krönikör. men om det var nåt som hon kanske skulle ha tagit till sig som 25-årig läkarstudent så var det att inte ta sig själv på så stort allvar och inse att det inte är hela världen om man gör ett misstag. det låter som bra tips. annars blir det nog jobbigt att som student och at-läkare hänga i dom hierarkiska system som finns inom sjukvården utan att bli knäckt.

tove och jag hittade några gamla veckorevyn i soptunnorna utanför hennes hus i uppsala. där hade dom gjort en liknande artikel som taras krönika. fyra sidor med små intervjuer med kända kvinnor om vad dom önskade att dom visste när dom var 18 år. det var alla från gudrun schyman till modeller, sångare och författare. roligt att läsa. det var tips liknande 7th heavens men även praktiska tips som att tidigt börja skapa nätverk för att förbereda sig inför arbetslivet eller att lära sig språk. roligt att se vad dom olika kändisarna prioriterade.

nu ska jag ut i joggingspåret.

tillbaka hos päronen

slapp påsk. men jag har åkt skidor! bra snö faktiskt. har också tagit lite promenader med anna-lena. och shakat loss på schlagergolvet på stadshotellet i hedemora på påskafton. det var grejer. men nu är jag back in sthlm.

läste klart snabba cash häromdagen. spännande. undrar hur mycket han har baserat på verkliga personer. typ jet-set carl och dom andra stureplanskidsen. boken var faktiskt riktigt bra. såg att dom skulle filmatisera den snart. nu har jag börjat på män som hatar kvinnor av stieg larsson. får se hur det blir att läsa första delen när jag redan har läst den andra.

fick en bok av mocki och staffan i påskpresent. den verkar jättespännande. är skriven av kirsti malterud som är professor i allmänmedicin i bergen och har har forskat i genusmedicin. mina föräldrar hintar gång på gång vad de vill att jag ska göra... dom tom betalar min biljett när jag ska till linköping om nån vecka. men det känns bara dumt att fortsätta plugga nu. varför göra nåt jag inte har lust med nu? jag är ganska säker på att jag vill det senare, men jag känner inte att jag har bråttom. på nåt sätt tycker jag det är skönt att jag har nåt att komma tillbaka till sen. jag ska ta uppehåll tills jag känner mig motiverad att fortsätta läsa. och det är nog inte i höst.

får se vart jag tar vägen i höst. uppsala kanske? eller frankrike. eller längre bort. pengarna avgör nog. visst, kanske blir ett trassel om man flyr från saker som david skrev, men ibland kanske man behöver komma bort för att få reda ut lite knutar och få ordning och distans till andra svårigheter. det som tedde sig som en kluster hemma kanske visar sig ha en jätteenkel lösning bara man får perspektiv på det. jag behöver ju inte förtränga bara för att jag har bytt miljö, istället kanske jag kan få kraft till att reda ut saker och inse att vissa saker har fått för stora proportioner hemma.

det kommer jag väl märka om nån månad. ser framför mig ett skräckscenario. att jag sitter ensam i mitt rum på andra sidan jorden och inte har hittat några vänner, inte alls känner mig upplyft av mijlöbytet och att allt fuckar upp sig med mötet med sandra. men då kanske jag växer av att ta mig igenom det ensam... blir förresten så irriterad på människor som säger så. att allt kommer att bli bättre bara jag ger det lite tid eller att jag växer som människa av att saker går fel och allt det där. hjälper verkligen inte när man sitter där totaldeppig. man behöver få känna sig totalnere ibland och bara acceptera att man mår dåligt. sen helt plötsligt märker man att man mår bättre och har vuxit och allt sånt. jag har bara ibland svårt att ta till mig smarta saker folk säger. det är väl det där med att man måste ha upplevt det själv. ta tex tisdagarna med morrie. morrie ligger där döende med als och kommer med den ena klokheten efter den andra. visst det är jättesmart. lev i nuet, ta hand om dem du älskar, jobba inte för mycket, var inte rädd för dina egna känslor, ta vara på livet. jag fattar. men jag måste få upptäcka det själv för att ta till mig det. måste nog se att det gäller även på mig.

imorgon börjar nya kursen i kvinnohistoria. och jag ska deklarera. sen sticker jag till uppsala på onsdag.

GLAD PÅSK!

GLAD P?SK!

påsk

påsken har aldrig riktigt betytt nåt för mig och min familj. lite trist när alla andra ha värsta familjefesterna... jag ska i alla fall med päronen till dalarna. och sen till hedemora på påskafton och hälsa på anna-lena!

inget internet på fem dagar alltså. får se hur jag klarar mig...

faktiskt en riktigt bra föreläsning på sthlmhistorian idag. om rivningarna i klarakvarteren. man märkte ju tydligt hur föreläsaren såg på det. visst, det är sorgligt när man ser hur fint det var förut och hur fult det blev sen. men fult enligt vem förresten? typ hela opinionen, men det är ändå ett intressant tidsdokument. sverige som världens rikaste land med en ljus framtid framför sig. folkhemmet, usa-influenserna, bort med det gamla och förlegade och in med det nya moderna. det gällde hus som politik. gubben som planerade hötorgsskraporna jämförde deras tillkomst med en trumpetfanfarer i en mahlersymfoni. vilken tilltro till framtiden och vilken glädje inför det moderna! visst, gick till ganska stor överdrift, men det kanske inte alltid är negativt att riva lite i sitt förflutna och börja på nåt nytt. både bokstavligt och bildligt talat.

försöker va lite social. hade sällskap med min granne hela vägen till jobbet häromdagen. visade sig att han pluggar sista året på kth. sen träffade jag lowa och tone på kaféet idag. efter det fika med lowa, anna-maria och matilda vid kth. på vägen till universitetet träffade jag på per i min gamla klass och vi hade sällskap en bit. på föreläsningen hamnade jag bredvis en ekonomkille som jag pratade skit om föreläsarna med. det gäller ju att träna inför sydamerika. kommer ju inte att känna nån där. men jag ska nog satsa ännu mer att prata med nya tjejer än killar, dom relationerna håller nog längre.

själv!

självkänsla. självförtroende. självrespekt. självinsikt. självdistans. självcentrering.

i flera år har jag försökt reda ut självkänsla- och självförtroendebegreppen. tror jag fattar. har länge nog haft bra självförtroende; dvs jag tror att jag klarar av allt jag vill göra och tar mig för. har alltid haft bra betyg, fått extrajobb, helt enkelt den där känslan av att allt är möjligt. självkänslan är en helt annan grej. känslan av att jag har ett värde i mig, som ingen annan kan ta ifrån mig eller påverka. att jag har rätt att vara glad och lycklig och inte påverkas av andras åsikter om mig. det har jag tränat det senaste året och det har gått bättre och bättre. känner inte längre att jag behöver utgå från att alla nya människor jag träffar hatar mig och ser ner på mig. och det är väl ett framsteg :) men jag kan säkert göra mycket mer. är det verkligen en klyscha att ingenting hjälper av att fly från sina bekymmer? kan inte det vara en väldig boost för självkänslan att se att man klarar av en ny mijlö, lära känna nya människor och se på saker ur nya perpektiv? jag är nog för att fly. och för att till viss del förtränga. ältning inget bra, tid bra.

det här med självrespekt då? för det mesta har jag stor respekt för mig själv. hatar att bli tillsagd vad jag ska göra eller att bli "nedtittad" på. men när det gäller kärlek och sånt är det en annan grej. det märkte jag för nåt år sen. var helt förkrossad för jag kände att jag inte fick respekt, men ändå hade jag inte tillräcklig respekt för mig själv för att ta mig igenom det, eller ur det, utan nästan förnedrade mig själv. den här gången (...) ska jag försöka klara av det bättre. jag vet att jag är bra, att jag är värd nåt, att jag har respekt för mig själv och kan inse att nåt är över. måste ha tillräcklig resepkt för mig själv för att acceptera och gå vidare.

självinsikten måste jag jobba med. att veta vad jag känner och vad jag vill. att inse vad som är bra för mig och vad som inte är värt att satsa på. vad jag klarar av och inte. vad som bara är destruktivt och vad som utvecklar mig. mcyket lär jag mig väl av att prova på. svårare så, men mycket bättre. måste uppleva det själv och göra misstag för att fatta vad som gäller tror jag. självdistansen är det oftast inget fel på när jag pratar med folk. det är när jag kommer till mig själv som den oftast inte vill infinna sig. är trött på att ta mig själv på så stort allvar, att inte ta risker. det ska det nog bli ändring på.

självcentreringen, here i come.

morgon

varför är mornar så deppiga? förr har jag alltid tyckt kvällar, men nu känner jag mig ensam varje morgon. får numera alltid börja dagen med ett pepptalk och sen arbeta upp mig så att jag på kvällen faktiskt känner mig helt ok.

min plan för idag: jogga, få i mig frukost, kanske lämna blod, fika med matilda och vendela. mantrat är inövat, kristna kompisen är avcheckad. här kommer jag. och jag klarar mig.

carolina gynning

tove och jag tittade en del på förkväll under vår vecka i alperna eftersom hotellet hade 4an. carolina gynning blir faktistk mer och mer sympatisk ju mer jag tittar. och så läste jag det här i aftonbladet idag. carolina, i love you.

http://www.aftonbladet.se/vss/punktse/story/0,2789,1037834,00.html

jag ska också börja ha mantran och leva psykopatliv och dricka the och träffa kristna kompisar. i olika skeden i livet kräver man olika förebilder. carolina är min idol den här veckan.

jag är väldigt bra på att skriva när jag inte har nåt bättre för mig. är nog egntligen inte särskilt social av mig. men tro inte att det handlar om skapande skrivande. nej, jag kör på min nya stil; totalt självcentrerat skrivande. dabgbokssida upp och ner och i brist på det kollegieblockssida efter kollegieblockssida. satt igår vid ån i uppsala och bara skrev och skrev och skrev. och det känns faktiskt bättre efteråt. skriva, reda ut, tänka över, få ur sig. min blogg är dock lyckligtvis kraftigt censurerad. ni får nöja er med ett axplock av mina funderingar. och bra är nog det.

terapeutiskt skrivande

såg "how to loose a guy in ten days" häromdagen. hatar romantiska filmer. speciellt nu. jag skulle behöva en "how to get over a guy in ten days" eller ten weeks eller ten months eller vad det nu är som krävs. vem vet, om några år (suck) kanske jag kan skriva ett sånt manus själv. hatar att var känslig för sånt där. reagerar typ på varenda låt jag hör på radio. justin sjunger "thought it was you and me babe", dolly "we used to", håkan "bara vara vänner" lasse lind nån låt som jag känner igen varje ord i, till och med amy diamond berör med "like a shooting star you shine brightest of them all". patetiskt, jag vet.

nu har jag gjort min ältning för idag tror jag. snart bär det av till dalarna och hedemora och kanske växjö och uppsala och sen sydamerika.

mitt motto (förutom att vara så självupptagen som möjligt): gör så mycket som möjligt, tänk så lite som möjligt.

lättnad

klar med hemtentan. skönt. är i uppsala. tjejmiddag ikväll. vårdeppen har tagit över igen. typiskt.

utekväll

var ute igår på facshing. jag tror inte jag tycker om att gå ut. att hänga och ta en öl och prata är väl kul, men att stå på ett proppfullt dansgolv och bli trampad på fötterna samtidigt som man försöker dansa till nån dålig alldeles för långsam musik och undvika att folk juckar in i en... ju längre tiden gick, desto mer desperata blev folks blickar och ju fler ännu långsammare låtar la djn in. det var typ bara två låtar som va roliga och det var uptemposoullåtar. nej, faching verkar inte va mitt forum. får väl leta vidare.

sov över hos lowa. kom hem vid fyra och nu klockan tio sitter jag vid mockis dator och ska försöka ta itu med den där j*vla hemtentan. i'd better finish it för jag har skulder till södertörns bilbiotek på typ 250 spänn.